Skibban öppnade i januari i år och är ett nordiskt bibliotek i Kulturhuset Fiini. Bakom satsningen står Svenska kulturfonden i Björneborg, SKiB, vars uppdrag är att främja svenskspråkiga kultursträvanden i staden. Ett alternativ hade därför varit att helt enkelt bygga upp ett bibliotek med svenskspråkigt material. Men man ville något mer. Biblioteket är nytt, men idén är äldre än huset.
När SKiB för omkring tio år sedan fick möjlighet att köpa tomten där Fiini nu står hade stiftelsen redan planer på att utveckla sitt campus, där bland annat Björneborgs svenska samskola har sin verksamhet. När byggbeslutet väl fattades 2022 var biblioteket en självklar del av visionen.
– Vi har sett det här som ett center för kultur och bildning. Och hur skulle det se ut utan bibliotek? säger Anna Kyhä-Mantere, som har lett kulturhusprojektet.
Den stora frågan var snarare vilken form det skulle få. Skulle det vara ett bibliotek främst för skolan, eller en plats som också lockade resten av Björneborgs invånare?
Svaret blev Skibban – ett öppet bibliotek för alla.
Från ritbord till bokhylla
Att planera ett bibliotek från grunden var samtidigt ett nytt territorium för Anna Kyhä-Mantere som inte har en bakgrund inom biblioteksbranschen. Därför blev samarbetet med Björneborgs stadsbibliotek viktigt.
Stadsbiblioteket ligger bara några kvarter från Skibban och har bidragit med sin biblioteksexpertis under planeringen. Staden har också hjälpt till med den inledande materialanskaffningen.
För Kati Pipinen, som ansvarar för den dagliga verksamheten, har uppgiften varit att omsätta visionen i ett fungerande bibliotek. Hon har erfarenhet av biblioteksverksamhet och blev ett viktigt tillskott när biblioteket skulle byggas upp från grunden. Den andra halvan av Skibbans personalstyrka är Mikaela Railamaa. Hon kombinerar arbetet på Skibban med sin tjänst som speciallärare i skolan vägg i vägg och har följt projektet ända sedan planeringsstadiet.
Hur ska beståndet byggas upp? Hur ska böckerna placeras? Hur ska rummet fungera för olika besökare? När ett bibliotek byggs från grunden blir även de små detaljerna en del av arbetet.
– Att barnböckerna måste placeras så att barnen själva kan nå dem, konstaterar Railamaa, som sköter om barn- och ungdomsavdelningen.
I Skibban syns det nordiska perspektivet i beståndet. Här finns litteratur av författare från olika nordiska länder, men böckerna är på svenska eller finska. De flesta böckerna är nyinköpta – en del kommer från skolbiblioteket och bland de äldre titlarna finns klassiker av bland andra Tove Jansson och Astrid Lindgren. På vuxenavdelningen har Kati och Mikaela redan noterat ett särskilt intresse för lättläst litteratur på svenska.
– Besökarna har frågat efter böcker på lätt svenska så det utbudet har vi tänkt utöka, berättar Pipinen.
Samarbetet med staden har också gjort det möjligt för Skibban att använda samma bibliotekssystem som stadens bibliotek, Satakirjastot. Det innebär att besökarna använder sitt vanliga bibliotekskort, kan söka i katalogen och reservera material på samma sätt som vid andra bibliotek i området. Det är en del av tanken att tröskeln ska vara låg för att besöka biblioteket.
Ett bibliotek att stanna i
Den låga tröskeln handlar inte bara om öppettider och bibliotekskort. Skibban ligger i en miljö där det finns flera anledningar att stanna till.
Utanför biblioteket finns bland annat ett café och en tidningshylla med svenskspråkiga magasin och dagstidningar på både svenska och finska. Ursprungligen var tanken att tidningarna skulle finnas inne i biblioteket, men utrymmet räckte inte riktigt till. Lösningen har visat sig fungera bra.
– Besökarna har uppskattat att de kan sätta sig ner med en kaffe och bläddra i en tidning, säger Pipinen.
Även programverksamheten är en viktig del av arbetet med att göra biblioteket till en mötesplats. Under våren har Skibban redan hunnit ordna författarbesök med Monika Fagerholm och Eva Frantz, ett tredagars Muminmaraton under läsveckan och de återkommande programmen Bokbabbel och Novellkroken.
Programmen blir också ett sätt att använda bibliotekets tvåspråkiga och nordiska profil i praktiken. Vid ett kommande Bokbabbel ska finskspråkiga Kati exempelvis hålla bokprat på svenska.
För Mikaela har den första tiden på biblioteket också varit något av en intensiv introduktion i biblioteksarbete: kundmöten, feedback, databaser och alla de praktiska funktioner som hör vardagen till.
Att få allt på plats inför öppningen var inte heller något lugnt kapitel. En och en halv vecka innan öppning fick de tillträde till lokalerna. Då fanns böckerna fortfarande i Katis arbetsrum, staplade i lådor. Men då var det bara för Kati och Mikaela att kavla upp ärmarna och börja köra alla lådor genom huset på kärra och in i det nya biblioteket.
– Riktigt kroppsarbete, medger Railamaa.
Från nyöppnat till etablerat
Under våren ökade lånesiffrorna för varje månad. Sommaren har varit lugnare, men verksamheten fortsätter att ta form och riktningen är tydlig.
Man vill skapa ett bibliotek som känns öppet och tillgängligt, dit det är enkelt att komma – oavsett om ärendet är att låna en bok, delta i ett evenemang eller bara slå sig ner en stund.
Kanske är det också därför de ord som personalen själva väljer för att beskriva Skibban säger en hel del: rauhallinen, kaunis, inbjudande och lättillgängligt.
- En härlig arbetsmiljö, säger Pipinen, som särskilt uppskattar bibliotekets akustik
Att starta ett bibliotek från noll innebär förstås också att allt inte går att planera på förhand. Mikaela beskriver den första tiden som en process där man fått prova sig fram och lita på att saker löser sig.
– Vi har litat på att det som vi tagit för oss kommer att bli bra. Vi är ett bra gäng som jobbar här, och vi litar på att saker fixar sig.
Nu återstår det viktigaste: att se vad Skibban blir när biblioteket får växa tillsammans med sina besökare.
Text och foto: Sandra Herrmans
Anna: För tillfället är aulan Anna Kyhä-Manteres favoritplats i Fiini. Den pryds av konstnären Milla Vaahteras glasmobil, och kan beskådas av alla förbipasserande biblioteksbesökare.